Turberättelse och bilder från Snogeholmssjön

Efter hemkomsten från klubbens rookie-tur till Snogeholmssjön 26 maj berättade turledaren Juan, att det ålåg en rookie att skriva en turberättelse.

I den omedelbara entusiasm och kamp som utbröt för att fatta den av Juan utsträckta pennan avgick undertecknad med segern. Nedan följer således en sanningsenlig berättelse om vad som tilldrog sig på sjön vid Snogeholm denna regn- och molntunga dag.

Tidigt i morgonstund samlades ca 20 förväntansfulla deltagare vid klubbhuset för packetering av kajaker och annan utrustning. Trots att solen varit uppe några timmar var det svårt att se den bakom den mörka slöja molnen lagt över Skåne denna söndag. Tyvärr fick vätan i luften några av de anmälda att avstå från denna dagstur, där Juan och Linda agerade turledare.

Framkomna till Snogeholmssjön var alla ivriga att komma i kajakerna. Färden på sjön gick först i västlig riktning, mot Snogeholms slott. Denna ståtliga byggnad uppfördes på 1870-talet och ligger vackert inbäddad i skånsk bokskog.

På sjön rev vinden upp vågor, vilka dock inte var större än att alla lyckades bemästra dem. En del paddlade huvudsakligen för att njuta av naturen medan andra gärna ville spänna musklerna för att se om kajaken svarade på den iscensatta kraftansträngningen. Själv vill jag närmast likna mig vid den välkända ankan- lugn på ytan men paddlar som en j-vel under vattnet.

Paddlingen följde i stort sett strandremsan, vilket gav möjlighet att bese den vackra naturen. Då vi närmade oss en mindre ö kunde vi genom den lätta disen urskilja en samling höga avlövade träd, vilka i sina döda toppar härbärgerade av fåglar ihopsamlade risknippen. Vi hade kommit till skarvarnas ö och de döda trädens ö. Skarvarnas spillning gynnar näringsälskande växter närmre marken på de höga trädens bekostnad. Träden dör men i dess nakna toppar frodas fågellivet i de spretiga risbona.

Från ett bo beläget högt uppe i ett av de kala träden blickar en av de yngre skarvarna ned mot en besynnerlig formation av smala avlånga tingestar, som sakta rör sig över den krusade vattenytan. Dessa tycks drivas fram av människor som har något skaftliknande i sina händer. Visst berättade mamma skarv att hon iakttagit något liknande förra året?

Till synes planlöst irrar människorna omkring, in i ett flertal vikar för att sedan söka sig mot en i sjön utskjutande udde varefter de nu närmar sig skarvarnas ö.

Varför beter de sig på detta viset? Är de på jakt efter föda? Söker de ett lämpligt ställe för bobyggande innan den åtföljande parningsritualen äger rum?

Plötsligt rör sig människorna i sina farkoster bort från ön och tar sikte mot stranden strax norr om sjön. Den unga skarven ser hur människorna går upp på fast mark varefter de avlägsnar något från de långsmala båtar de färdats i. De börjar äta och dricka! De hade uppenbarligen föda med sig - varför då allt detta energikrävande irrande över vattenytan?

Den unga skarven förstår ingenting.

Efter en lång men trivsam paddling var det många fikasugna som äntrade land och efter att ha skakat loss lite av stelheten i lederna öppnades matkorgarna. I dessa doldes varierande delikatesser. Själv intog jag småländsk ostkaka med hallonsylt, då jag bestämt hävdar att all glädje utan ostkaka är konstlad glädje.

Efter fikapausen steg vi ånyo i kajakerna, nu med nya krafter för att ta oss an den återstående paddlingen. Efter att ha rundat några småöar kom vi så småningom tillbaka till platsen där vi sjösatt våra kajaker. Då vädret fortsatte att trilskas avslutade vi paddlingen här. Vi hade paddlat runt hela sjön med endast en fikapaus och kunde därför bege oss hemåt två timmar tidigare än planerat. Trots vätan verkade alla nöjda med vad turen bjudit på i form av paddling, social gemenskap samt naturupplevelser.

Vid ett tillfälle hade en gök avgivit sitt karakteristiska läte strax söder om sjön. I äldre tider fanns en tro om att en göks läte kunde utsäga framtida händelser. Just en södergök sades vara en dödergök, d.v.s. en gök som låter i söder spår snar död. Vi ska väl inte tro att denna spådom gäller denna trevliga tur till Snogeholmssjön, som säkert kommer att gå av stapeln även kommande år – med eller utan gökläte i söder.

Tommy Persson

Fullastat släp...

Snabbt iväg...

Här skall det paddlas!

Full fart fram...

Paddling i slottsmiljö...

Se där, helt plötsligt är Karl-Johan med på bild! (Den svarta kajaken)

Dags för fika...

Presenning eller tarp? Call it what you want! Det är i alla fall bra när det regnar

Här har Skarvarna (Sillakrågorna) varit framme!

Det finns inget dåligt väder!

Självklart skall varenda kvadratmeter av sjön utforskas!

 

Turledarna Juan och Linda

Tillbaka igen.

och till sist: filmen - Balansövningar på Snogeholmssjön

Det är Ragnar som har filmat och fotograferat.