Bilder från Måkläppen

Det var Anders, Heidi, Henrik, Kerstin, Peter och Ulf som åkte iväg till Måkläppen för att se på sälar.

Måkläppens naturreservat är Sveriges äldsta, bildat 1899. Ön har skapats genom att sandrevlar bildats ovan en moränkärna. Med åren har Måkläppen, genom sandavlagring blivet landfast med Falsterbonäset.

Måkläppen är sedan länge en betydelsefull uppehålls- och yngelplats för både gråsäl och knubbsäl. För gråsäl är Måkläppen den enda uppehållsplatsen i hela södra Östersjön och för knubbsäl den största i Östersjön. Populationen av knubbsäl i Östersjön har varit starkt hotad de senaste åren, vilket troligtvis är förklaringen till att man sällan ser knubbsäl på Måkläppen.

Allt detta finns inom en halvtimmes bilkörning från klubben.

Eftersom det råder tillträdesförbud på Måkläppen från första februari till sista oktober är det ytterst lämpligt att ta sig dit under november, december eller januari.

Väderprognosen för söndagen den 6 januari visade på nordvästlig vind på 4-6 m/s, någon regndroppe och 4-5 plusgrader. Ett väder som lämpar sig alldeles utmärkt för en tur till Måkläppen.

Planen gick ut på att sjösätta i Skanörs hamn och paddla söderut till Måkläppen, fika och titta på sälar för att därefter paddla tillbaka till hamnen. Efter paddlingen avslutar vi det hela med fika på Café Kust i Falsterbo. Ett vid det här laget väl beprövat koncept som det inte verkar finnas någon större anledning att ändra på. (Blotta tanken är ju skrämmande i sig självt)

Det rådde inga svåra väderförhållande, så det gick att paddla på i ganska raskt tempo. Efter ett tag när vi hade paddlat in på naturreservatsområdet såg vi några sälar som stack upp huvudet över vattenytan. Kanske tre, fyra sälar totalt. Vi fortsatte ner mot sydspetsen av Måkläppen med hopp om att se fler sälar. När vi närmade oss spetsen hade vi nästan gett upp hoppet om att se fler sälar, men se där, på stranden låg en hel flock av sälar. Vi skattade det till 48 stycken. Snart hade de tagit sig ut i vattnet och vi befann oss cirka tio meter ifrån flocken av nyfikna sälar.

Det gick och sitta länge kvar i kajaken och titta på sälar, men efter ett tag beslöt vi att gå iland för att fika. Allt medan de nyfikna sälarna fortsatte att beskåda oss. (Antagligen lite förundrade över varför vi lagt rabarber på deras viloplats)

Medan vi fikade började det dyka upp en massa folk, ett helt gäng med joggare kom för förbi, en man släpande på en tung kikare, samt en drös med vandrare av olika slag. Det verkar vara klokt att ge sig iväg ganska tidigt när man skall till Måkläppen, om man vill se sälar företrädesvis människor.

Efter en kort fika satte vi oss i kajakerna igen. När vi paddlade tillbaka mot hamnen märkte vi ganska snart att vi var förföljda. Jodå en samling sälar följde efter oss. Tittade man bakåt, stannade sälarna upp och tittade oskyldigt emot en. När vi fortsatta och paddla följde de nogsamt efter igen. Så här fortsatte det ungefär fram till skylten som markerar gränsen för naturreservatet.

Väl tillbaka i Skanörs hamn var vi kvicka att lasta kajakerna på bilarna för att bege oss till Café Kust för en värmande kopp kaffe. Enligt önskemål från Jacob följer här några bilder från kafébesöket.

Det finns några helger kvar av januari månad. För de som vill finns det alltså fortfarande möjlighet att paddla till Måkläppen. Lägg märke till kajaken som hänger på väggen över bordet. (Första kafébilden)

Peter