Turberättelse MKK Veckotur 2014 – Stockholms skärgård

Här kommer en turberättelse för MKKs Veckotur till Stockholms skärgård 2014.


 Lördag 12 juli: Uppfärd och paddling till Kalkkobbsfärden
Vi var 14 personer som samlades på klubben klockan 8 denna fina lördag. Sammanlagt ska vi vara 17 men två kör upp själv och turledaren svarade "Shit också" när undertecknad ringde på den överenskomna upphämtningsplatsen. Hon hade med andra ord glömt ställa väckarklockan. Det bådar gott när man avvkerkar turens missöden så tidigt.

Redan tidigare hade vi delat upp oss i två grupper med olika mål. Cirka åtta personer är lagom, kom vi fram till, med tanke på tältplatser och sammanhållning. Den ena gruppen, som kallar sig gourmetgruppen och tänker käka på restaurang ibland och göra ett och annat bastubesök, består av Stefan, Göran, Linda, Leif, Marja, Monika och Rolf Den andra gruppen, som kallar sig horisontgruppen och som vill paddla i ytterskärgården så långt det går, består av Boel, Roland, Per, Julia, Carin, Jenny, Pär-Anders, Mikkel , Charlotte, Jesper Jag ingick i horisontgruppen och denna berättelse beskriver bara vår tur. 

Horisontgruppens tur spårades med GPS och kartor och spår finner ni här.

Lastningen gick ovanligt snabbt och redan innan 9 var släpet på väg. Resten av bilarna tog lite mer tid på sig men det är släpet som är långsammast så det var helt ok. Lunchuppehåll blir det, som oftast, på Braehus.

När vi kommer till Nyköping för att tanka passar många på att besöka hemlighuset och handla godis eller glass. Det tar lite tid så rätt var det är bestämmer sig dragbilsföraren att han ska dra in mot centrum och se om han kan hitta en handduk eftersom han glömt sin hemma. Så rätt vad det är försvinner han med släp och allt, ensam i bilen. Nu är det inte så lätt att köra genom centrala Nyköping med ett stort kajaksläp så efter att ha svängt av åt fel håll några gånger har han tappat orienteringen och vet inte var han är eller hur han ska hitta en affär med handdukar. Då lyckas någon få tag i honom per telefon och tack vare en internetuppkopplad läsplatta och google maps lyckas vi lokalisera var han är och köra dit. Som väl är är min bil rymlig och hans två medpassagerare kunde följa med i min bil. Väl där hoppar hans medpassagerare över i hans bil och de fortsätter mot Stockholm medan vi tar en liten omväg och köper en handduk, en rosa. Tankningen tog en timme och tio minuter.

Utan vidare missödan anländer vi till Stavsnäs strax innan klockan sju på kvällen. Detta är senare än planerat så i alla fall horisontgruppen kortar sina planer för första dagen. Kajakerna lastas snabbt av och packas, bilarna parkeras på betalparkering för 450kr för hela veckan. Klockan halv nio sitter alla i kajakerna och vi ger oss iväg.

Klockan kvart i tio var vi framme vid en lämplig övernattningsplats någonstanns i Kalkkobbs eller Ladholmsfjärden. Jag följde inte med på kartan och GPSes batteri tog slut. Nu blev det snabb tältuppsättning och sänggång för mörkret närmade sig snabbt.


Söndag 13 juli: Kalkkobbsfärden till Holkkobbarna
 När vi vaknade denna morgon var det ganska mulet och lite blåsigt. Men medan vi tog ner tälten och packade i kajakerna lättade molntäcket och det var soligt och fint när vi kom iväg lite före elva. Från nu paddlar gourment och horisontgruppen åt var sitt håll. Vindprognosen de närmaste dagarna är att det ska vara lite blåsigt och därför har vi valt att paddla en sväng söderut i lite mer skyddade vatten än vi tänkt från början. Turen går mellan Ladholmen och Brännholmen och vidare söderut innan för kanten av Bullerö naturreservat. Strax innan klockan ett har vi nått Braka och hittar en fin vik att luncha i. Vädret har fortsatt vara soligt och vinden måttlig.

Kvart i tre ger vi oss av igen. Vi paddlar ner till Ormskör och paddlar sedan precis öster om raddan med öar med namn som Koskär, Brunskär (lär vara vanligt namn på öar med brunnar där man kan hämta färskvatten) och brännskär. När vi vid fyratiden närmar oss Stora Immarskär beger vi oss in bland öarna för att leta övernattningsplats. Först trodde vi vi skulle hitta bra plats där Stora Immarskär och Vånö nästan går ihop men det föll inte i smaken. Istället blir det i en fin vik på Holkkobben som vi halv fem slår nattläger.

Under eftermiddagen har vinden ökat en del men inte gett oss några svårigheter. Min lånade Nordkapp har varit lite vä lovgiric emellanåt, och jag fick kämpa en del för att den inte skulle gå upp mot vinden. Av allt att döma har jag lastat den lite fel. Jag har varit noga med att fördela vikten jämt mellan främre och bakre skott men jag tänkte inte så noga på avståndet mellan de tyngre sakerna och centrum. De tunga sakerna (mest vatten) bakom mig låg nära sittbrunnen men de i främre delen låg längre fram. Senare lade jag de tyngre saker jag hade bakom mig längre bak och då blev kajaken inte så lovgirig.

Det blev en fin solig kväll med skönt kvällsdopp i ljummit vatten. Kring ön såg jag vid flera tillfällen fiskgjuse så det är inte omöjligt att den hade bo eller utflugna ungar i närheten. Annars har väl fågellivet hittills inte varit så uppseendeväckande. Det finns en del mås och tärnor på öarna man paddlar förbi och en och anna ejder. Första kvällen gästades en kobbe en bit från övernattningsplatsen kort av en havsörn. Från många öar sjungar gulsparven.

Framåt kvällen plockades en liten radioapparat fram och de sportintresserade lyssnade på finalen på fotbolls VM. Själv gick jag en runda runt den lilla ön. När jag kom tillbaka vid tio var det fortfarande oavgjort och alla tyckte det var en tråkig match och ingen orkade lyssna på förlängningen utan vi gick alla till sängs. Enligt min GPS paddlade vi 20km idag.

Måndag 14 juli: Holkkobbarna till Västra Vidskär
Denna morgon vaknade vi till en solig morgon med spegelblanka fjärdar. Efter frukost och packning sitter vi i kajakerna klockan halv elva. Prognosen är att vinden snart ska minska så vi bestämmer oss för att dra oss norrut så att vi kan vara i trakten av Stora och Lilla nassa när vinden är så att vi vågar gå ut dit.

Turen går österut mot Kastön via Rönn och Måskobben. Omgivninen har nu annan karaktär än tidigare. Vi paddlar över mer öppna vatten och många av öarna och kobbarna har liten eller ingen vegitation. Tidigare har större öar alltid varit övervuxna med tall. Tärnorna, trutarna och måsarna blir också många fler. Det har också börjat dyka upp en del skrakar. När man närmade sig dem sprang de flesta undan på vattnet så det var uppenbarligen fåglar som tagit sig hit för att rugga. Änder, gäss och svanar förlorar ju flygförmågan i några veckor. Vid Hamnskär viker vi av norrut och paddlar sedan mitt bland öarna i Långviksskärs naturreservat.

Klockan halv ett når vi Söderö och går in mellan Hummelskär och Hesskär för att ha lunch. Det blåser ganska svalt och har börjat dra ihopa sig och känns som att det kommer nog att bli regn till slut. Vi kryper ihop bakom en klippa för att slippa vinden. När vi packar upp lunchen ur kajakerna kommer en jättetärna förbi och skriker: Turens första skräntärna.

Klockan tio i två är vi nöjda med lunchen och fortsätter. Det har nu blivit kallare så del flesta har tagit på oss jackor för att skydda mot vinden. Vi paddlar vidare bland öarna norrut med siktet istället mot Bullerö. Där finns lite bebyggelse och vi hoppas hitta en liten butik där Mikkel kan handla gas till sitt stormkök. Under paddlingen dit blir det mörkare och mörkare och när vi tio i tre når fram till stranden där vi går ur kajakerna kommer de första regnstänken.

Vi går i land och besöker museet och sedan en raststuga vid hamnen där vi äter lite kex medan vi väntar ut regnet. Charlotte och Jesper går runt i "byn" och lyckas bli bjudna på kaffe i ett av husen. Klockan halv fem har regnet avtagit och vi ger oss iväg norrut igen.

En timme senare når vi Västra Vidskär där vi slår läger för natten. Vi går först i land i viken i nordväst men där visar sig inte finnas så många tältplatser så det blir bara jag och Jesper och Challan som slår upp våra tält där, jag mitt uppe på höjden och de sitt nere vid vattnet. De andra finner bra tältplatser i viken på andra sidan ön, innanför vassen, i kanten av skogen. Själv känner jag mig tryggare på hällarna i väster eftersom jag inte tänkt på att vaccinera mig mot TBE och det är mycket större risk för fästingar i gräset på den andra tältplatsen.

Det finns dock gott om plats på hällarna bredvid mitt tält att samlas på och laga kvällsmat så tillslut sitter vi alla där med fin utsikt över skärgården och kan njuta av det uppklarnande vädret. På kvällen får ett av skären besök av en havsörn vilket upprör trutarna. Enligt min GPS paddlade vi 25km idag.


Tisdag 15 juli: Västra Vidskär via Sandhamn till Brunskäret
Denna morgon vaknar vi i sol och ganska mycket vind. Redan tidigt på morgonen märker jag av solen och går ut för att hänga den del av de kläder som regnet vätte ner på tork och går sedan tillbaka och sover ett tag till. Frukost intas av var och en vid tälten så det blir ingen morgonsamlig idag. När Jesper ska börja packa kajaken upptäcker han att en esping (en ung huggorm) tagit sin tillflykt till sittbrunnen. På något vis får han ut den. Efter detta sätter han alltid på kapellet på kajaken inför natten.

Idag blir klockan nästan elva innan vi kommer iväg. Vi ger oss av mot nordost över öppet vatten med siktet inställt på Sandhamn där vi ska fylla på vårt vattenförråd. Det blåser ganska bra idag, vill minnas från syd eller sydost, och vi har vinden vänster bakifrån. Färden blir lite guppig och ibland får man chans att surfa lite. Dock, strax innan Lilla Hästskär får vi turens enda kapseisning. Jag är en bit ifrån och ser inte när det händer men det är tydligen en överranskande våg snett bakifrån som är orsaken. Räddningen är dock snabbt på plats och det dröjer inte länge innan han är uppe i kajaken igen och vi fortsätter.

Vi är framme vid Sandhamn klockan halv ett. Stoppet blev kort. Vatten hittade vi på bryggan bredvid och några hann också äta en glass eller ta en kaffe med bulle. Tio över ett gav vi oss iväg igen. Man hann dock se de stora och dyra fritidsbåtarna som i många fall mer såg ut att vara till för att skryta med än att vara ute på havet. Och där kom vi med våra kajaker ute från vidderna med vågorna. Det fick mig att spontant mynta yttrycket "Yout got the money but we got the guts".

Vädret var soligt och fint hela dagen men blåsigt, kring 10m/s var det många som bedömde det som. Det var lite mindre fågel idag, både måsar och tärnor och skrakarna som hade varit ganska många igår. Däremot såg vi några små flockar med sångsvan, antagligen ruggande.

Nästa mål var Stora Alskär där vi skulle ta lunch. Vi tog vägen norr om Kroksö och Björkö. Här fanns många stora fina hällar och vi fick lite lä för vinden. Klockan två hittar vi en fin häll med lite lä på norrsidan och går iland. Det finns en lockande sandstrand längst i öster på ön men den är full med fritidsbåtar och badare så den lockade inte så mycket. Det blir en skön lunch med gassande sol men vinden kyler en del så det är ingen som badar.

Klockan tjugo över fyra ger vi oss av norrut med siktet ställt mot Brunskäret nästan en mil norrut. Rakt norrut är öppet vatten så med tanke på vinden går vi lite nordväst via Lilla och Stora Rödkobben och Skötkobben till Alskäret för att därefter nordost in bland öarna söder om Brunskäret. Jesper, Charlotte och Julia är dock lite sugna på att utnyttja medvinden och vågorna för surfning och lämnar oss, jag tror det var vid en av rödkobbarna, och drar rakt norrut. Senare berättade de att de fångat många fina vågor och var väldigt nöjda med sitt vägval.

Klockan halv sju är vi framme vid norra sidan och hittar ganska snabbt en bra övernattningsplats. Vinden har lagt sig en del, eller så har vi fått lä, och det har blivit kvällsljus så det blir en mysig kväll. Enligt min GPS paddlade vi 28km idag.


Onsdag 16 juli: Brunskäret till Gillöga
Denna morgon vaknade vi till sol skinande från klarblå himmel och spegelblanka fjärdar. Väderprognosen lovade lite vind de närmaste dagarna så nu var det dags att göra skäl för vårt namn horisontgruppen. När vi kvart över tio satt i kajakerna och diskuterade var vi skulle ta vägen var alla överens om att vi de närmaste två dagarna skulle ta en runda om Svart- och Rödlöga och utom Stora och Lilla Nassa. Tidigare hemma hade vi diskuterat möjligheten att ge oss ända ut till Svenska högarna om vädret var bra men nu ansåg vi datt vi brännt för mycket tid under de två inledande blåsiga dagarna så det ströks ur planen. Det vi inte kunde komma överens om var om vi skulle börja med att gå ut till Nassa idag när det var lugnt och fint och ta den mer skyddade rutten via Svart och Rödlöga tillbaka i morgon eller tvärt om, om nu de goda vind prognoserna inte höll. Det slutade med att vi delade oss i två grupper. Charlotte, Jesper, Julia och undertecknad valde att gå ut mot Nassa idag medan resten valde att gå norr mot Svartlöga.

Första målet är Björkskär 5km bort över öppet vatten, drygt ett kanalvarv med andra ord. Det blev en lätt etapp på cirka en timme över lugnt vatten. Björskär är en mysig ögrupp med ganska låga öar med lövskog på. Det fanns också en del mysiga små hus här och i norra delarna höll en hel del segelbåtar till. Jesper paddlade fram till en och frågade om de hade vindmätare men de hade de inte.

Efter Björkskär fortsätter vi norrut till Melkobbarna där vi söker någonstanns att luncha men det ställe vi går i land på visar sig vara för blåsigt så vi hoppar i kajakerna och fortsätter norrut. Vi passerar ganska snabbt Lilla Nassa vid ett tiden och går kvart i två slutligen iland på Långkobben i Stora Nassa för att pusta ut och luncha. Molnen har dragit ihop sig sedan vi passerade Melkobbarna vid tolv tidenno och det har också börjat blåsa lite. Vi tar skydd bakom några klippor på östra sidan, vinden kommer från syd och väst.

Under lunchen börjar vi diskutera möjligheten att gå ut till Gillöga. Vi har ju kommit ganska långt och det är bara 7km dit fågelvägen, öppet vatten största biten visserligen, men det blåser ju inte så mycket tycker vi. Och eftersom vi är så få går det ju bra att hålla ihop gruppen. Dock när vi kvart över fyra ätit färdigt och sitter i kajakerna igen märker vi att vinden tilltagit ganska mycket medan vi suttit i lä bakom klipporna. Vi bestämmer oss för att paddla österut för att se hur mycket vind det är och hur gropig sjön är. Etappen till Fiskekobb är lite gropig men går bra men den sista etappen på 3.5km över öppet vatten, vatten som är öppet ända till Estland, börjar kännas som en lite för stor utmaning. Vi bestämmer oss för att paddla vidare till Lokobbarna som är sista kobben. Väl där klockan tio i fem går vi i land och tänker. Strax kommer vi fram till att det är för mycket vita gäss på vågorna för att vi ska våga oss på den sista överfarten. Men vi kommer också fram till att vinden ju har lagt sig på kvällen varje dag hittills så vi bestämmer oss för att ta det lugnt ett tag och äta kvällsmat och se vad som händer. Och mycket riktigt: När vi ätit färdigt lite efter sju så är det inte vita gäss på vågorna längre så klockan kalv åtta börjar vi paddla mot Gillöga och en halvtimme senare, på vatten som inte gett anledning till oro, går vi in söder om Jönsen.

Väl på Gillöga paddlar vi mot Storskär för att titta lite närmre på stugorna som ligger där. När vi kommit tillräckligt nära för att se dem lite bättre vänder vi norrut. När vi passerar norra Lillskär ser vi några tält och tre kajaker så paddlar dit för att snacka lite. Det är ett gäng med kontakter med Horizont kajak, dock ej någon ägare eller anställd. Jesper kommer fram först och börjar prata med dem men av någon anledning är de inte så pratvilliga. Vill inte riktigt säga var de paddlat och inte heller var de tänker fortsätta. Dryga tråkiga typer inser vi snabbt och ger upp och paddlar vidare norrut. Det börjar skymma så vi letar övernattningsplats och hittar några bra klippor i nordöstra delarna av Österskär. Mitt i tältuppsättngen ser vi att solen är på väg ner och det är så grannt att vi avbryter uppsättningen och går upp på närmaste höjd och njuter av den. Innan vi går tillbaka till tälten passar vi på att kolla vädreprognosen via en internetuppkopplad telefon. Prognosen är lovande med bra väder och ingen vind att tala om så vi beslutar oss för att ge oss ut till Svenska Högarna i morgon. Efter en mindre kvällsfika ställer vi väckarklockorna till 5.45 så att vi kan lyssna på sjövädret och är prognosen bra är det snabb frukost och tidigt iväg som gäller.

När jag kryper in i tältet för att lägga mig har det blivit ganska mörkt och man kan se fyren på Högarna lysa. Enligt min GPS paddlade vi 28.4km idag.


Torsdag 17 juli: Svenska högarna
Upp klockan 5.45 och lyssna till sjörapporten som var lika bra som i går kväll så vi beslutade snabbt att det blir Svenska Högarna idag. Morgonen var jättefin och det blåste inte alls. Vi åt snabbt frukost och packade. Jag fick hjälp att packa ner tältet eftersom min kajak (eller är det kanske min packning som förta-veckoturare) är svårpackad och tar tid. Kockan 8 satt vi kajakerna och börade paddla österut. Inga vågor bara lite lugna dyningar från dagen innan. 8km (två varv i kanalen) borde väl ta en och en halv till två timmar. Det var en härlig och rogivande stämning att paddla ut över så stilla och öppna vatten i den fina morgonen. När vi kommit någon kilometer ut hörde vi avlägnsa hoanden och efter ett tag kom vi fram till att det var sälarna som låg på Brynhällan en bit norr om oss och sjöng.

När vi närmade oss högarna kom en tordmule flygande över oss och ju närmre vi kom ju fler tordmular och tillslut såg man alltid någon på himlen.

Det första vi ser när vi kommit så nära att man kan se detaler i ö-kanten är en person som kommer joggande längs en stig nära strandkanten i blå joggingkläder. När den första förvåningen lagt sig ser vi två till komma joggande från söder! Vad håller de på med här. Vi har paddlat 8km över öppet vatten till en ödslig ö och det första man ser är folk som är ute och joggar! Vad är det för ställe vi kommit till. Vi vet fortfarande inte i skrivande stund vad det var vi bevittnade.

Vi bestämer oss för att paddla runt ön och gå in i vad vi tror är en hamn på östra sidan så vi svänger av söderut. I en vik ligger en svärta med ganska små ungar på vattnet. När vi svänger in söder om ön dyker det upp ännu fler tordmular. Det ligger några flockar på vattnet som snart lyfter och tillslut är himlen full av flygande tordmular. De kallas ibland för skärgårdens humlor och det förstår man nu. När vi kommit en bit längre sitter det även tordmular på klipporna och en del av dem sitter kvar när vi närmar oss så vi får se dem bra. Det blir ännu fler tordmular på land när vi paddlar längs östra sidan och närmar oss hamnen. Där är ett väldigt rikt fågelliv och förutom många måsar och tärnor ser vi även flera sillgrisslor och tobisgrisslor.

Klockan tio i tio går vi ur kajakerna vid en häll i hamnen perfekt för att dra upp kajaker på. I hamnen ligger redan tio-talet båtar. Rätt vad det är kommer det som jag uppfattar som de två joggarna vi såg när vi närmade oss ön springande. En tar av sig tröjan och så sätter de båda en mindre gummibåt i vattnet som en av dem hoppar i åten medan den andra hoppar i vattnet och kränger upp överkroppen över båtens akter och simmar sedan iväg med båten mot en segelbåt en bit bort! Sicket stolleprov!

Svenska högarna, upptäcker vi snabbt, är en väldigt mysig ö, i alla fall idag när solen skiner från en till stora delar blå himmel och det är helt vindstilla. Vid hamnen ligger några faluröda bodar och strax bortom en klippa finns ytterligare en liten hamn, inre hamnen kallad, med ännu fler bodar. Bortom det ligger fyrmästarbostaden och bakom det fyren, en rödmålad Heidenstamfyr från 1874.

Vi går en runda på ön och gåt upp i fyren och får en fantastisk utsikt över vattnen runt om kring med Gillöga och Utfredel i horisontlinjen i väster och bara vatten i öster. När jag står och kikarspanar mot Gillöga upptäcker jag två ljusa prickar som pulsar. Det visar sig vara en ensampaddlare som paddlar rakt mot oss. Om det är modigt eller dumdristigt att ensam ge sig på en så lång överfart ensam får läsaren själv ta ställning till.

Fyren är så vitt vi förstår numera tagen ur drift och ägs, eller i alla fall sköts av Edvard Sjöbloms stiftelse. Lampan, som vi ju såg blinka när vi låg på Gillöga igår, är på 40W.
Efter att även besökt muséet beger vi oss tillbaka till kajakerna för enkel lunch innan vi paddlar tillbaka. Allt det vackra på ön har inte fått oss att glömma att vi måste vara tillbaka på Gillöga innan eftermiddagsbrisen blir besvärande.

Klockan fem i tolv är vi i kajakerna och paddlar nu norrut för att runda ön. På norrsidan finns härliga stora hällar och vid några av dem ligger båtar och vid en av dem återfinner vi ensampaddlaran. Vi går dock för långt ut för att stanna och prata med honom. När vi kommer fram runt ön och ser Gillöga igen studerar vi horisontlinjen och finner en ö som ser ut att ligga i norra delen av ögruppen och tar sikte på den. Sedan paddlar vi på i det stilla soliga vädret. Denna gång kommer vi rakt på skäret där sälarna låg i morse och sjöng på oss men så här mitt på dagen är de i vattnet. Vi hade kontakt med några av dem för en stund sedan.

Klockan halv två är vi framme vid Vikkobbarna som i östra Gillöga och tjugo minuter senare når vi Österskär. Det bar börjat blåsa lite grann men inte så att det stör på långa vägar. Vi paddlar bort till stugorna. Här upptäcker vi en labyrint av kanaler som det är kul att paddla igenom. Efter att ha paddlat runt lite bland bodarna hittar vi tillslut en klippa österut som vi stannar på för att pusta ut och äta lunch. Det börjar dock med en liten fika och så ligger vi bara och tar igen oss, även om turen ut till Svenska Högarna inte var så ansträngande. När vi suttit där i två och en halv timme, någon sovit en slurk, något hade tagit sig ett dopp, och klockan hunnit bli fe såg undertecknad en gäng kajaker komma från norr. Jag tog fram kikaren och tyckte snart att en av kajaker såg bekant ut och sedan några till och då insåg jag att det var resten av vår grupp som kom. Vi viftade och snart kom de och gjorde oss sällskap. De hade varit vid Svart och Rödlöga och efter att ha övernattat på en liten ö norr om den senare hade de idag paddlat hit via Infredel. De tänkte övernatta här och sedan paddla till Horssten i morgon.

Strax var vi på vattnet igen och paddlade till Lillskär där vi slog läger på norra kanten.
Det blev en fin kväll med solnedgång och allt. Enligt min GPS paddlade vi 24.8km idag.

Fredag 18 juli: Gillöga till Horssten
Denna dag påbörjade vi hemfärden. Vi satte kurs mot Lilla nassa, fortsatte till Björkvik och
Lunch tog vi redan halv tolv på en liten kobbe vid Storskäret i Lilla Nassa.
När vi kom till Björkskärs skärgård hade vi en 5.5km överfart till Horssten och vinden hade nu tagit i så vi tog oss en kort paus på några fina hällar innan vi tog oss an överfarten. Vinden hade nu tagit i ganska bra och vi paddlade rakt mot vinden och kajaken stampade i de höga vågorna. En härlig känsla tycker jag som vi inte haft på några dagar. Väl framme vid Stora Mälkobb var jag tvungen att gå in i lä för mitt kapell läckte bakom ryggen och det var nu så mycket vatten att kajaken började kännas ostabil.

Klockan halv fem var vi framme vid nordvöstra hörnet av Horssten och vi följde norra kusten österut i hopp om att hitta en bra övernattningsplats. De få som fanns var dock upptagna av båtar så vi paddlade runt ön och letade vidare på sydsidan där vi tillslut hittad en trång plats i en vik.
Fågellivet på Horssten var lite annorlunda. Förutom de vanliga havsfåglarna träffade vi på vipa, grönbena, morkulla sparvhök. Enligt min GPS paddlade vi 23.8km idag.

Lördag 19 juli: Horssten till Marskär
Inför denna sista heldag har vi bestämt med gourmetgruppen att vi ska ta sista övernattningen tillsammans på Marsskär som ligger bara några få kilometer från bilarna.
Vi är i vattnet tio i tio och börjar med en att vi går över ganska öppet vatten med siktet iställt på fyren vid Grönskär. Vid Långrundet ser jag ett konstigt fenomen. I en bukt på det lilla skäret ligger en massa stenar upptryckta. Det är stora stenar, åtskilliga decimeter, upp till mer än halvmetern stora och de är många och upptryckta till som högst två meter över havet. Hur har det gått till. Vid Stora Pumptunnan strax efter sitter en hel del tobisgrillslor. Det går bra att komma ganska nära och man får se den fina dräkten fint med sina vita vingfläckar och lysande röda fötter. När man ser namnet pumptunnan undrar man ju var de får alla konstiga namn från. Jag har efter hemkomsten sett en del förklaringar i en av förre WWF ordförande Jens Wahlstds böcker. Brunskär är ett vanligt namn och sägs syfta på att det finns eller funnits färskvatten på ön. Gjusskär diskuterade vi några dagar tidigare och det syftar inte på fiskgjuse utan på silltruten som kallas gjusen på den lokala dialekten. Batterikobben syftar på att det var så mycket jägare som låg där och skjöt under andjakten att man kunde tro det var ett militärt batteri.

Lite senare kommer vi in i ett område med flera kobbar och på en av kobbarna ganska nära kakakerna står en roskarl och sjunger. Strax efter det ser jag två vad jag bedömmer som sångsvanar. Jag har tidigre sett en del svan som set ut att simma med för raka halsar för att vara knölsvan som borde vara den vanligaste här men inte kunna bli säker men här har jag chans att paddla ikapp och se bättre så sagt och gjort. Det blir ett av mina mest fysiskt ansträngande observationer men tillslut är jag tillräckligt nära att se att näbben är gul istället för orange och därmed bekräftat min misstanke om att det är sångsvan. De beger sig säkert ut här för att rugga.

Grönskär når vi klockan 11.05 och här tar vi en paus på tre kvart och går upp till fyren. Vädret är jättefint och vinden känner vi inte något av.

Klockan halv ett når vi Stora Alskär. För några dagar sedan kröp vi ihop i lä på norra sidan men idag kan vi slå oss ner på hällarna i söder och verkligen njuta av solen och det fina vädret. Vi har ju haft väldigt tur med vädret under turen men under lunchrasterna har det ju varit lite blåsigt så man har inte ofta varit lockad till bad. Men idag lockade det verkligen och vi badade både före och efter lunchen och vi passade också på att sola ett tag.

Tio i tre är vi i kajakerna igen. Nästa mål är Sandhamn och dit paddlar vi söder om Björkskär och Kroks. Vi går inte går iland utan fortsätter västerut. Utanför bryggorna i Sandhamn är det en rejäl oordning. Det ligger flera segelbåtar stilla i farleden och det blir trångt när båtar ska förbi och vi vet inte riktigt var vi ska passera. Skärgårdsfärjan som ska passera måste stanna och när den tutat på en båt så frågar den unge föraren på bred stockholmsdialekt, "va måste jag flytta mig. Vart ska jag ta vägen". Sinnebilden för de arroganta rika Stockholmarna som vi Skåningar väntar sig flockas i Sandhamn.

Vi paddlar vidare söder om Vindalsö och Skarp-Runmarö till Masskär nordväst om Runmarö. Vid Svartkobben strax väster om Sandhamdön (där Sandhamn ligger) mobbar två skräntärnor högljutt en silltrut. Turens andra skräntärna. Halv fem tar vi en paus vid Vånskobbarna. Vi drar ut på färden till Marsskär för väl där är det på något vis slut.

När vi kommer fram till Marsskär tjugo i sju är gourmetgruppen redan där och har satt upp sina tält. Vi blir varmt välkomnade och de hjälper oss att dra upp kajakerna och sedan kommer pratet igång om vad vi upplevt på våra turer. Kvällsmaten intas på en härlig klippa i nordväst med den nedgående solen framför oss. Det är varmt och skönt i badvattnet. Enligt min GPS paddlade vi 26.7km idag.

Söndag 20 juli: Marskär till Stavsnäs och hem
Denna morgon försöker vi komma upp snabbt för att påbörja hemfärden så snabbt som möjligt. Vi satte målet att vara iväg vid 9 men redan kvart över åtta lämnar de sista Marsskär och är framme vid Stavsnäs klockan halv tio.

Hemfärden går friktionsfritt och betydligt snabbare än uppfärden. Vi är hemma redan vid sex.
Enligt min GPS paddlade vi 2.6km idag.

Summering
Det var en härlig vecka. Enligt alla den bästa veckoturen hittills men det brukar den senaste alltid vara säger de. Vädret var på vår sida och det får man vara väldigt tacksam för. För undertecknad som var med på min första veckotur har det varit en fantastisk upplevelse som jag vill göra om många gånger till. Speciellt gillade jag ytterskärgården med Stora Nassa och Gillöga och med Svenska högarna som höjdpunkt, inte för att det lgger så långt ut och är svårtillgängligt utan det var en så fin ö med alla grisslorna vi fick se. Och själva ön var också fin med sin fyr, hamnen där vi gick iland med kajakerna och den inre hamnen med sin brygga och de små bodarna. Den hade varit lika fantastisk även om den legat någon kilometer utanför Sandhamn.

Vi täckte ju ett ganska stort område under vår paddling men det finns ändå mycket mer att göra i området. Att tillbringa mer tid i Stora Nassa och Gillöga lockar också väldigt mycket, liksom att besöka utfredlarna.

Tillsist vill jag tacka alla paddelkamrater som gjorde detta till en fantastisk tur.
Per Nothagen