måndag 5 oktober 2015

Ängaholmarna - Skånes enda skärgård!

En solig lördagmorgon och full aktivitet på klubben! Klockan hade precis passerat åtta och tre olika aktiviteter drog igång samtidigt. Vi var ett gäng på nio personer som styrde kosan nordost och siktet var inställt på Ängaholmarna, Skånes enda skärgård

Väl framme vid Landöns camping lade vi i kajakerna och passade på att kolla in läget. Ett litet orosmoment hade uppstått när det var skjutningar på Rinkabyfältet just denna helg men efter att kollat in kartor och tolkat varningstexterna konstaterade vi att vår tilltänkta rutt låg väl utanför skjutområdet som även sträckte sig ut i vattnet. Skjutningarna var inget som störde skärgårdslugnet och vi hörde bara en enda knall under hela turen.


Vi gav oss ut med sikte på fyren ute på Lägerholmen. Hela ön kändes lite spöklik med många döda träd och en gammal fyr. Sedan paddlade vi runt småöarna och avverkade kvickt stora delar av skärgården. Där hittade vi en liten strand och det var läge att gå och i land och luncha. Morgonens sol hade förbytts mot växlande molnighet och vindar så det var inte riktigt badläge även om vattnet fortfarande var skönt. Precis när vi avslutat lunchen kom en skur som gjorde att vi snabbt hoppade i kajakerna igen. Det värmde att krypa in under kapellet igen och paddla vidare till slutet av skärgården där vi spanade mot Blekinge på andra sidan viken.


När solen tittade fram igen kom glassuget och vi hoppades på Tostaberga hamn. Tji fick vi. I hamnen fanns det bara vackra Bregottkossor och campare som tyckte vi var ett exotiskt inslag i septemberlugnet. Vi paddlade vidare runt öarna och då lyckades vi tappa bort varandra när vi valde olika vägar runt en ö och ett gäng blev strandade så de fick vända och komma runt andra varvet. Juan påminde oss om att det nästan var risk att vi återupprepade tidigare turs bravur att tappa bort turledaren. Vi paddlade vidare i de grunda vattnet som gjorde paddelstilen lite mer intressant när vi saktade letade oss fram.


Sälspaningen fortsatte men hade ingen lycka - fler av oss trodde oss se sälar men det visade sig vara stenar eller fiskare som vadade långt ute i vattnet. Flugfiskarna var det enda tecknet på liv annars vi ensamma ute på vattnet. Vi var väldigt nöjda ändå och det var kul att uppleva den lilla skärgården på höstkanten. När vi kom tillbaka till klubben pågick en annan typ av aktivitet jämfört med morgonen då ett kalas var i full gång. Tack till turledarna - Roland som låg en bra bit framför oss andra i sin träningskajak och Per som identifierade de fåglar som vi såg längs vägen. Havsörnarna var mäktiga!


//Susanna


Deltagare: Raymond, Charlotta, Maria, Susanna, Juan, Per, Roland, Stefan & Karl-Johan.

Visa foto i meddelande



Inga kommentarer: